Bergvärmekällans kapacitet är avgörande för besparingen.

Låt oss börja med att slå fast att det är naturlagarna för uttag av värme ur berget som är begränsningen för alla bergvärmeanläggningar. Värmepumpen kan följaktligen i det enskilda fallet inte bli bättre än värmekällan ger möjlighet till. Ur rätt dimensionerad värmekälla kan det erforderliga uttaget göras.

När man byter värmesystem i en äldre villa, utgår man från den energiförbrukning man har. Då kan man direkt se hur stort system som behövs. Om villan är nybyggd, räknar vi på Stures Brunnsborrningar ut energibehovet och gör en dimensionering och borrar sedan efter energibehovet.

När borrhålet är borrat sänker man ner en kollektor, en rörslinga fylld med frostskyddsvätska för sluten cirkulation. Kollektorn omges i brunnen av grundvattnet. Frostskyddsvätskan blir vid cirkulationen i brunnen uppvärmd av bergvärmen. Vätskan leds genom en värmepump där den kyls ner. Den energi som frigörs vid nedkylningen omvandlas till värme till uppvärmning och varmvatten.

Borrhålet kan spela en viktig energibesparande roll även när det gäller kyla!

Samma system som används för att värma upp ett hus med minsta tänkbara energiförbrukning, kan också användas för att kyla ner det. Frikyla heter konceptet.

I ett värmesystem avger radiatorerna värme till luften som omger dem. Men om man skickar ut kallt ”borrhålsvatten” i särskilda fläktkonvektorer en varm dag så blir effekten tvärtom. Resultatet blir en skön svalka som sprider sig i huset. Det kalla vattnet värms då upp och värmen i vattnet skickas sedan via värmepumpen ner i marken igen. Där får vi nästa positiva effekt. Genom det rumsuppvärmda vattnet värmer vi upp bergrunden där vi har vår kollektor. På så sätt fyller vi på med ännu mer ”direktinsprutad solvärme” som lagras i marken, varifrån vi sedan hämtar den på vintern.